EN BÖRJAN OCH EN FÖRHOPPNING

 Jag tänkte skriva i denna blogg om sjukdomen Hypotyreos ( låg ämnesomsättning ) och hur det är att leva med den men också den hjälp jag får av läkare och mediciner. Med det jag delar med mig med så kanske jag även kan hjälpa andra att få snabbare hjälp med sin sjukdom och ev vilka vägar det kan ta av de tips jag delar med mig här.

Jag har fått diagnosen Hypotyreos för ca 6-7 år sedan av en läkare. Och började då äta medicinen Levaxin en gång om dagen. Dosen har varierat upp och ned för att hitta rätt dos anpassat för mig, än till idag 2021 men nu har jag en dos som verkar funka och som jag kommer att ha nu.

Även om jag fick diagnosen för 6-7 år sedan så hade jag nog symtom mycket tidigare och det kan berott på flera orsaker att man inte kunnat upptäcka det tidigare. Det tänker jag ta upp mera här i bloggen framöver. Dock kände jag själv att det inte var någonting som stämde i kroppen flera år tidigare,

 jag gick till min läkare men han kunde inte finna någon orsak.

 Jag var dock mycket mera trött än vanligt, har dock blivit ofta väldigt trött av ingenting sedan jag var ung. Men nu var tröttheten mer påtaglig och jag hade också börjat att gå upp ganska snabbt i vikt på kort tid utan att jag hade ändrat något i livsstilen.

Mitt utseende ändrades lite och jag började att inte känna igen mig själv, och på senare år så blev jag även svullen under och över ögonen, jag har sedan fått reda på att det är en av symtomen för denna sjukdom samt den låga kroppstemperaturen man har, under 37 grader.

Jag började att gå till vårdcentralen och min vanliga allmänläkare först 

men eftersom han inte hittade något fel så ville han inte gå vidare med detta. Så jag bestämde mig för att på egen hand hitta någon annan läkare, endokrinologi läkare med kompetens om detta (vilket inte behöver vara så pga utbildningen, det kan ibland vara så att det är mera fokuserade på diabetes än hypotyreos) jag hamnade då hos en proffessor inom detta som hjälpte mig att få börja med Levaxinet. På denna privata mottagning fick jag tre olika läkare eftersom han som var först dog (han var en äldre man)alla utbildade inom detta. 

Under tiden som jag gick hos dem så försökte jag att fråga dem, 

om jag inte kunde få tillskott av Liothyronin, som jag hade hört att det skulle vara bra att ta också. Men jag hade då inte förstått riktigt på vilket sätt det tillskottet skulle hjälpa, och jag visste nog inte heller att det var ett tillskott men nu vet jag bättre vad det är och hur det funkar. Men läkarna där var helt emot Liothyronin och att det inte finns tillräckligt med forskning på den. Tillslut bestämde jag mig för att prova en ny läkare, så tillbaks till min vårdcentral men en annan läkare denna gång. Hon var mer öppen för att låta mig prova Lio i kombination med Levaxin som man brukar (kombinationsbehandling) men först skulle hon sänka min dos på Levaxinet eftersom det var för högt TSH värdet som hon såg på blodproverna. Senaste tiden innan jag kom till henne så hade den andra läkaren höjt och höjt dosen vilket kan leda till slut att TSH värdet bara höjs när det ska egentligen ligga lågt. 

Men jag skriver mera om de olika värdena senare. Samt så tänkte jag även skriva upp mina olika värden här i bloggen under denna resa med olika behandlingar för Hypotyreosen. I alla fall så har jag nu snart ätit denna kombinationsbehandling i 2 månader, och det är som dag och natt om man jämför när jag bara gick på Levaxinet. Jag är mycket piggare en hel dag och klarar av att se klart en film på kvällen utan att somna till hela tiden. Jag känner mig dock fortfarande lite "dimmig" i huvudet fortfarande men det kan ju bero på att det är ännu inte är rätt diagnos på LIo, man ska precis som med Levaxinet öka långsamt och vänja kroppen sakta. Så dosen på Levaxinet har sänkts och Lio har vi ökat en gång sedan jag började och jag ser hoppfullt på framtiden, nu går det äntligen åt rätt håll.

Jag känner fortfarande lite trötthet men nu är det en piggare trötthet mot förut då det var en mera utmattande trötthet, 

och den sortens trötthet orkar man inte leva med. Och det är också en orsak att en del kan bli deprimerad av sjukdomen, lägg då till att man inte får rätt hjälp av kunniga läkare och får leva så i många år. Det är inte ok!

Jag har googlat mycket på denna sjukdom och fick på så sätt tips som ledde mig vidare, 

även böcker som jag har läst kommer jag berätta om. Om man verkligen lägger sin själ och börjar leta så hittar man svar och vart man kan vända sig för hjälp. Också därför jag startade denna blogg så man kan få mera tips här. Jag vill med denna blogg visa att det finns ett ljus i mörkret och att detta ska bli en inspiration till ett välbefinnande liv, feelgood blogg med fokus på att leva  på och ta hand om sig med hälsosamma val och livsstil. Det kommer nu inte bli en präktig och duktig blogg för visst kommer jag att synda med mindre bra val i mat och kanske orkar jag inte träna någon dag men även det kan vara välbefinnande val, du lyssnar på vad din kropp behöver.